hellove - Stef Gaines

Jag hittade till [ the everyday sexism project ] vilket är en hemsida dit en kan skicka erfarenheter av att bli utsatt för sexism. Detta för att upplysa folk om att det faktiskt händer, även i länder som tror sig vara jämställda. Jag gör väldigt sällan serier på det här temat, men beslöt mig för att göra en på en handling jag gör nästan varje dag. För att på en gång svara på några kommentarer det händer att jag får när jag tar upp sånna här saker: Nej , det spelar ingen roll vad jag har på mig, detta händer även när jag har full vintermundering. Nej , det är inte en komplimang. Snubbar gör inte detta för att lära känna mig eller ge mig någon uppskattning, de gör det för att de KAN. Nej , jag tänker inte skaffa körkort eller undvika kollektivtrafik övht, det är inte mitt beteende som ska ändras. Jag har funderat på att göra en liten sticker för SL att sätta upp bredvid klistermärket som visar personen med käpp. En informerande haiku eller något. Det skulle stå något i stil ...

Det finns en anledning att föra dagbok, och det är så att framtida versioner av en själv ska kunna kolla hur något var / gick och vad som bör tänkas på inför nästa gång. Så jag ser inte detta inlägg som en rättvis bild av hur Stockholms Internationella Seriefestival 2013 var, utan bara mitt personliga möte med det. ( Liknande inlägg från förra året ) Årets SISu för mig i korthet: Jag hade tagit ledigt från mitt dayjob nästan hela veckan och hann således på några av eventen som hölls under veckan innan marknadshelgen också. Jag och min rumskamrat hade rekord på folk som bodde hos oss under helgen, några anmälda sen ett halvår tillbaka, några på spontan övernattning efter förlorad sovplats / rolig efterfest. Bild från det väldigt trevliga Serieteket-minglet © Makan E-Rahmati Közi (min katt) tuggade på en påsklilja under fredagens morgon och fixade därav ett spontant akutbesök hos veterinären. Därav blev jag liiite mindre äventyrlig under helgen. Közi klarade sig utan andra m...

Första gången jag var hemma hos Linus skröt jag som fan med att jag cyklade till min ateljé jämt. Det visade sig under senare samtal att han hade lika långt till sin ateljé som jag har till min(1 mil). När han sen skaffade en egen cykel och började med samma sak gjorde han det såklart snabbare änn mig, morr. Men cyklandet har fortsatt vara en gemensam grej och nådde väl sitt esse när vi under den senaste veckan kunnat cykla ihop. Självklart tog det inte lång tid innan detta blödde ut genom våra tecknarhänder. SÅ - introducing! LINUS REMAHL med cykeln: ©LinusRe   och STEF GAINES med cykeln: ©LinusRe Men jag går händelserna i förväg, så här kommer en serie: Köp vårt cykelseriefanzin på nästa omgång av Stockholms Internationella Seriefestival! Här följer Linus version av när vi bränner på under raksträckan! och så ett foto på Rainbow Dash, Rex och Linus. (" Rainbow Dash "?)