Under större delen av september har jag bott hos familjen för att hjälpa till med att ta hand om vår gammelhund. Så mina nattpass har även involverat en hundpromenad innan jag får sova under dagarna. Det har nog tärt på mig, men han behövde det. Han kan inte vara ensam längre såhär på ålderns höst. Golden Retrievers blir vanligtvis mellan 10-12 år gamla. Han är 15,5 och har höftledsproblem. Han kan oftast inte resa sig själv, utan skäller på hjälp när han vill upp. Att promenera går väldigt stelt och hasigt. Men med en enorm entusiasm. Han är som lyckligast med sällskap och riktigt skuttar när han förstår att man ska ut till skogen. Han är lite gaggig och luktar ofta piss. Men i fredags när jag duschade honom(utan problem) slog det mig hur otroligt trevligt och fint det varit att vara med honom. Gör vad du vill. Krossa mitt hjärta i tusen bitar. När du är glad är det värt det.
