Mitt SISu i korthet

Det finns en anledning att föra dagbok, och det är så att framtida versioner av en själv ska kunna kolla hur något var / gick och vad som bör tänkas på inför nästa gång. Så jag ser inte detta inlägg som en rättvis bild av hur Stockholms Internationella Seriefestival 2013 var, utan bara mitt personliga möte med det. (Liknande inlägg från förra året)


Årets SISu för mig i korthet:

Jag hade tagit ledigt från mitt dayjob nästan hela veckan och hann således på några av eventen som hölls under veckan innan marknadshelgen också.

Jag och min rumskamrat hade rekord på folk som bodde hos oss under helgen, några anmälda sen ett halvår tillbaka, några på spontan övernattning efter förlorad sovplats / rolig efterfest.

Bild från det väldigt trevliga Serieteket-minglet © Makan E-Rahmati
Közi (min katt) tuggade på en påsklilja under fredagens morgon och fixade därav ett spontant akutbesök hos veterinären. Därav blev jag liiite mindre äventyrlig under helgen. Közi klarade sig utan andra men än att få äta magmedecin under helgen, men note to self: påskliljor är tokgiftiga.

Bild på mig + Yvette © Karl-Erik Lindkvist
Jag och Lisa fick äran att arbeta direkt med Seriefestivalen. Vi fixade två infoblad, en t-shirtdesign och (med Linus som programerare) en infoskylt som under hela festivalen visade vad som hände och var, samt ett twitterflöde gästerna själva kunde delta i. Vi var jäkligt stolta över detta och att få arbeta med det fantastiska gänget Serieteket består av. Överlag den maffigaste och bäst planerade seriefestivalen hittills, jag längtar riktigt mycket till nästa.

Jag och Yvette delade bord igen(och åter igen var det awesome!). Hennes nya fanzin sålde slut och hennes fantastiska pojkvän Henrik satte ihop flera exemplar av Kalle Hizz-fanzinen på plats, vilket var bra då de sålde som smör.

Natten till första marknadsdagen insåg jag att jag glömt alla mina fanzin på min ateljé, så första dagen sålde jag inget. Andra dagen sålde jag slut på ett gäng gamla fanzin som bara legat och dammat. Men jag hade inget nytt med mig, och någon vecka efter festivalen slog det faktumet mig. Det var det enda jag saknade med årets festival. Att ha någon ny tryckt bok eller nåt och få sälja den och träffa läsare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mot Metropolis!

Stipendium!

Europa runt på tio dagar. Del 1 av 12