Ibland ritar man bara för att se om man kan utföra en bild-idé. Helt digitalt gjord, men försökte göra tuschet lite mer som jag brukar när jag tuschar analogt. Hm-m. Det var intressant.
Jättefin! Och en väldigt mysig färgläggning måste jag säga :) Bra du är på att teckna barn utan att få dom att se löjliga ut (mina ser antingen löjliga, skitsöta eller bajsnödiga ut XD).
Jippie! Det var typ det jag satsade på, och jobbig blöt kyla.
Jamen selfklart, den är kul ju! Och så gör jag ju lite liknande ibland, så jag tycker det är intressant med folk som gör dagboks-serier, för de kan göras på så olika sätt. Sjukt imponerad på att du alltid kör färg!
Ja, jag bloggade lite om djurkroki för ett slag sen, men nu tänkte jag blogga om (människo-)kroki. Jag har valt att illustrera detta inlägg med en mängd krokiteckningar från mitt senaste krokiblock och min dator. Det jag snackar om är alltså att rita av (oftast nakna) människor som står / sitter / ligger stilla i X antal minuter. Syftet är att snabbt rita av kroppar för att få med de viktigaste aspekterna. En ganska bra metod att bli bättre på anatomi! Utbildningen på Serie- och Bildberättarprogrammet innehöll en hel del kroki, och det var väl första gången jag började med det. Efter det har jag halkat efter lite. Jag försökte hänga med på några jag fick höra om via min ateljé i Bagarmossen, men riktigt frekvent blev jag inte förrän för ca tre år sedan. Jag gjorde, och gör fortfarande, en del nybörjarmisstag. En sak specifikt för serietecknare verkar vara att göra huvudet för stort, haha. Så jag följde Lisa Medins trick på det och sparar alltid det till sist. Jag sl
Så ja, det har kommit en reboot på den gamla japanska animerade tv-serien Sailor Moon. Det vill säga, inte en ny säsong, utan en helt ny anime med hela historien från start. De har medvetet försökt utgå mer från mangan och gjort lite av en ny grej av det. Och ja, på vissa sätt såg det bättre ut. Så klart att det var spännande. Jag såg två avsnitt. Det trevliga med det var att den fick mig att vilja se om den gamla versionen. Något jag inte vågat på väldigt länge. Jag är en av alla som var tween när den gamla tv-serien kom till Sverige, och mitt beslut att bli serietecknare kom någonstans då. Dvs, jag tillhör den så kallade "Sailor Moon"-generationen, och jag har varit lite rädd att upptäcka just hur mycket den här gamla barnserien påverkat mitt skapande. Rebooten av serien gjorde att jag tillslut vågade. För roboten påminde mig om vad det var som var så bra. Tyvärr hade inte rebooten de grejerna. Sailor Moon Crystal (som den nya serien heter) är gjord med dagens ani
Här är en serie som jag ritade i maj 2020. Trist nog så dog såklart solrosen efter någon månad. Ehe. Generellt krympte min hemmadjungel efter skolan började. Men ett gäng växter är det iaf! Jag slutar aldrig vara stolt över att Li Österberg var lite inspirerad av mig när hon ritade sin design av Persefone, så jag tänker på det varje gång jag känner att jag måste upp mina växtmammaskills.
Jättefin! Och en väldigt mysig färgläggning måste jag säga :) Bra du är på att teckna barn utan att få dom att se löjliga ut (mina ser antingen löjliga, skitsöta eller bajsnödiga ut XD).
SvaraRaderaTack så mycket! Jag tyckte att barnet blev lite väl stelt, så det var trevligt att höra att du tyckte hen blev bra! :)
RaderaVilken mysig bild, det känns som att det precis har regnat och det luktar fuktig jord överallt :)
SvaraRaderaUpptäckte precis att du länkat min seriedagbok på din blogg, tack! :D
Jippie! Det var typ det jag satsade på, och jobbig blöt kyla.
RaderaJamen selfklart, den är kul ju! Och så gör jag ju lite liknande ibland, så jag tycker det är intressant med folk som gör dagboks-serier, för de kan göras på så olika sätt. Sjukt imponerad på att du alltid kör färg!
Shit vad snyggt! Väldigt skön stämning du skapat i bilden :)
SvaraRadera