Trampa vatten

Det känns inte just som jag gör något nu. Senaste dagarna har jag plitat ihop pdf:er, och det är väl viktigt. Men att teckna ger en snabbare och mer kraftig utdelning. Jag har träffat kompisar en del för att jobba ihop och peppa varandra, mycket blir det att vi snackar mest skit.

Och det är väl viktigt att ha kul med. Klart det är. Bara att jag känner mig så jäkla onöjd med mig själv. Okej, jag kanske är lite neråt i humöret för att jag häromdagen pratade med ett gäng kollegor mest om frustrationen när man kämpar och inte kommer någon vart. När det känns som att ingen någonsin kommer tycka att man är bra. Eller så. En nojja som jag tror att alla har, och det var kanske inte världens bästa idé att fokusera så mycket på den. Var nog mycket mitt fel. På vägen hem kände jag mig tömd, tärd och otrevlig. Aja. Ibland är man glad så man dör, ibland är man faktiskt inte på humör.

Idag hälsade jag på min kompis Antila(han på den snabba bilden bredvid) för feedback och peppjobbande etc. och det blev väl mest också häng och prat. Men men men. Det var trevligt. Det ÄR trevligt med vänner.

Imorgon ska jag träffa Alice Engström. Då ska jag se till att fokusera hela jobbdagen på att rita, så känns det kanske som att jag presterar något också. Vi får se hur mycket jag hinner via datorn dock. Jag glömde min datorsladd på Ateljé Otecknad häromdagen.

Nu kanske ni undrar varför jag sitter så mycket med kompisar och inte på min egna ateljé? Jo rå, dit var jag i fredags. Jag fick t.o.m. gå tidigare från mitt dayjobb för att...

Tvätt maskinen hos grannen ovanför gick sönder någon gång under torsdagsnatten, vilket gjorde att det kom ett SKYFALL VATTEN FRÅN TAKET I MIN ATELJÉ. Hittills verkar min plats tämligen oskadd. Ljusbord såväl scanner fungerade och jag älskar mig själv så jävla hårt för att jag förvarar alla mina original i plastfickor! Kolla bara hur påverkade pärmarna blev! Fotoalbumen jag lånat som första referenserna till Fairfax var lite blöta i kanterna, men inga fotografier blev skadade, tack och lov!

Vet inte riktigt hur det kommer att bli, de satte in en maskin som skulle avfukta allt, och den tog ju bort vattenpölen. Men vi får se under veckan hur det blir med vår dyblöta soffa och om golvet påverkats för mycket. Taket ser ut som en stor kaffefläck... Aja, förhopningsvis löser sig allt. Vi får se under veckan.

Nu känner jag mig sjukt tråkig som inte postar någon serie. Håll till godo! En bit ur en sak jag ritade strax innan Internationella Kvinnodagen 2010, ej tidigare publicerad, fullständiga serien kommer i min bok.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mot Metropolis!

Stipendium!

Europa runt på tio dagar. Del 1 av 12